Ny tråd Svara på tråd  [ 1197 inlägg ]  Gå till sida 1, 2, 3, 4, 5 ... 120  Nästa
Bajs, brunnar och bibliotek (samt en och annan munk)! 
Författare Meddelande
Medlem
Inlägg Bajs, brunnar och bibliotek (samt en och annan munk)!
Jag har byggt ett bibliotek/fort/kloster och fick idén att jag skulle placera det på en klippö i en bergssjö, vilket föranledde mig att fundera över hur man fixar dricksvatten på en ö. Vilka är förutsättningarna för att kunna borra en brunn på en ö? Ja, grundvatten till att börja med förstås. Vilka är då förutsättningarna för att kunna använda grundvatten på en ö?

Jag hittade lite mer information om förutsättningarna för brunnsborrning här:
http://www.sgu.se/sgu/sv/samhalle/grund ... runnar.htm

Om jag förstått det rätt, så kan grundvatten lagras även i (vissa) berg(-arter). Om vi förutsätter att man kan få tag på grundvatten från just min ö, så återstår problemet med borrningen: De som bor i klostret har kanske inte förmågan att borra i berg. Vilka möjligheter hade man för typ 500 år sedan att borra i berg? Det måste kanske bli en springkälla av något slag (artesisk brunn?).

Ett alternativ till grundvatten är att ta dricksvatten direkt från den omgivande sjön. Det är sötvatten och jag får för mig att vatten i bergssjöar är renare än i lägre liggande sjöar. Dels för att just den här sjön är en utvidgning av en flod och alltså har strömmande vatten, dels för att jag tror att berg ger ifrån sig färre föroreningar, och dels för att det förekommer färre utsläpp än i floder/sjöar närmare större städer. Eventuellt skulle de även kunna filtrera sjövattnet till en viss grad.

Det kan dock vara så att invånarna i klostret släpper ut sitt eget avlopp direkt i sjön, men kanske återanvänder de det istället (kompost?), just för att kunna använda sjövattnet som dricksvatten. Hur bra fungerar mänsklig avföring som jordförbättringsmedel?

Vilka är förutsättningarna för att kunna använda sjövatten som dricksvatten?

"Dricksvatten - Att anlägga brunn - råd om hur du går tillväga":
http://www.socialstyrelsen.se/publikati ... 2005-114-1

Direktlänk till SGU:s broschyr med samma namn som ovan:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Art ... 051143.pdf

Ja, okej, grundvatten borde ju kunna finnas även under sjöar.


27 november 2010, 13:43
Medlem
Inlägg Re: Om brunnsborrning (på (klipp-)öar)!
Här är en intressant text, som kan vara värd att söka vidare på:
Under perioden 1508-1524 sitter Vadstenamunken Peder Månsson i Sankta Birgittas egendom i Rom och skriver ner vad han läst om olika saker i böcker han kommit i kontakt med. Det är allt som skulle kunna komma till nytta hemmavid - från stridskonst till bergsbruk och jordbruk. I skrivboken Bondakonst finns två korta kapitel: "Graffwa brönna" och "Probera wathn". Dessa texter finns publicerade av Geete 1913.

1530-1556 Georg Bauer = Gregorius Agricola (1496-1555), ger ut böcker om bergshantering; den sista var De Re Metallica (1556) = 12 böcker med många bilder (det första verket i sitt slag), men urusel textlayout. Han avråder från slagrutans användning! Han gör en indelning av ”icke-levande underjordiska kroppar”. Hans viktigaste insats var beskrivandet av många nya mineral (speciellt malmmineral) tillsammans med deras uppträdande och samband. Han kallas rättmätigt av många för ”Mineralogins fader”. Han har en ”fan-club”.

1565 Conrad Gesner (1516-1565) publicerar De Omni Rerum Fossilium (”En bok om fossila objekt”. Fossil är allt som påträffas i jorden.). Han indelar ”fossilen” i 15 klasser. Han gav också ut böcker om djur och växter. Hans växtklassificeringssystem sägs vara snarlikt Linnés, men blev inte publicerat förrän på 1750-talet.

1590Det första sammansatta mikroskopet konstrueras av holländaren Zacharias Janssen.


Citera:
77 e.Kr. Plinius den äldre ger ut sin naturhistoria som är en sammanställning av kunskapsinformationen i 2000 st. äldre verk. Han gör bl. a. en lista över kända mineralvattenkällor i Europa. Många av dem lär fortfarande ge vatten.


27 november 2010, 13:58
Medlem
Inlägg Re: Om brunnsborrning (på (klipp-)öar)!
Jag hittade Peder Månssons Bondakonst här:
http://spraakdata.gu.se/ktext/pederm.html

Om att "graffwa brönna":
Citera:
Hwar ey ärw rynnande ypne kellor tarffwas graffwa brönna, Oc tha letis fösth wp
hwar nokor aadra gar nidhre j jordhenne j tolko matto, Wm sommaren för än solen
wpganger gak wth pa markena oc lägh tik nidher pa jordena swa ath hakan är när
jordenne oc se wth mädh jordhenne östher | Oc hwar tw tha seer ath wpgaar een
dagh som en lithen röker ther merk stadhen thy ther är aadra nidre j jordenne
oc wathn, ther graff, Än tha likowäl är aktandis hwath jord ther är, thy j leer
jordh är ey wäl smakande wathn oc ther är lithen aadra, j sandh jordh är lithen
adra, J swartho jordh oc stenoge är goth wathn oc wndy bärghom stora aadhror oc
kalth wathn paa slätther ther ofrwkthsam jordh är skal man finna salthkällor,
Annor thekn ärw til ath letha wathn j jordenne, ther som wäxer smaa säff,
pileträ. äleträ. smaa röör. äller edera, ther är wathn Jtem annarledis


WTF?

1500-talssvenska, med andra ord...


27 november 2010, 14:18
Medlem
Inlägg Re: Om brunnsborrning (på (klipp-)öar)!
Ey?

Dagens ugdom är mer omodern än man tror.


27 november 2010, 14:22
Medlem
Inlägg Re: Om brunnsborrning (på (klipp-)öar)!
Vilken allvetare den där Peder!
När en hök får huvudvärk:
Höka ffa hoffwod wärk 102
Tak pepar oc garfilos samman malna oc läth j näsbwrorna hans oc swa läkis,


27 november 2010, 14:38
Medlem
Inlägg Re: Om brunnsborrning (på (klipp-)öar)!
Rumpnissa skrev:
Ey?

Dagens ugdom är mer omodern än man tror.


:lol:

Jag återkommer med försök till tolkning senare.


27 november 2010, 14:39
Medlem
Inlägg Re: Om brunnsborrning (på (klipp-)öar)!
Skither höken blodh 107

Tha kallas han wara spethälsker, Tak sanguinem drachonis oc cinamomum stötandis
samman giffwandis mädh warmth köt j tre dagha ätha. oc bliffwer helbridge:-


27 november 2010, 14:42
Medlem
Inlägg Re: Om brunnsborrning (på (klipp-)öar)!
CodeRedAlert skrev:
Vilken allvetare den där Peder!
När en hök får huvudvärk:
Höka ffa hoffwod wärk 102
Tak pepar oc garfilos samman malna oc läth j näsbwrorna hans oc swa läkis,


Jag tror att hökar användes en del som jaktredskap(?), så då var det nog viktigt att ens hök mådde bra, men lite lustigt var det allt ändå.

Garfilos? Är det möjligen vitlök?


27 november 2010, 14:43
Medlem
Inlägg Re: Om brunnsborrning (på (klipp-)öar)!
CodeRedAlert skrev:
Skither höken blodh 107

Tha kallas han wara spethälsker, Tak sanguinem drachonis oc cinamomum stötandis
samman giffwandis mädh warmth köt j tre dagha ätha. oc bliffwer helbridge:-


Betyder "hök" vad jag tror att det betyder, det vill säga "hök"?


27 november 2010, 14:45
Medlem
Inlägg Re: Om brunnsborrning (på (klipp-)öar)!
Jag tror det. Det finns en hel del om om hur man tämjer och sköter om en falk också.

Helt underbar läsning!
Winträ och fikonträd växte här då tydligen och olio trä måste vara olivträd.


27 november 2010, 14:51
Ny tråd Svara på tråd  [ 1197 inlägg ]  Gå till sida 1, 2, 3, 4, 5 ... 120  Nästa


Som gäst saknar du privilegier.

cron

Kontakt: vipere@gmail.com